“Bortlovade ungdomar fruktar sommarlovet”
Publicerad 5 juni, 2012 – 08:00 SVT DEBATT

TVÅNGSGIFTE För vissa barn och ungdomar i Sverige innebär sommarlovet att dom mot sin egen vilja gifts bort och det är just nu förberedelserna pågår. Semesterresan till hemlandet kan sluta i en katastrof då ungdomarna försätts i en situation dom inte kan säga nej till. Och vem finns där att hjälpa dem ner de väl försöker bryta sig loss? Det skriver Arkan Asaad.
Blunda…för att du ska kunna se verkligheten. Föreställ dig, och sätt dig i någon annans skor. Någon som tycker att den kommande varma Svenska sommaren och dom fantastiska väderprognoserna kanske inte alls är bra. Föreställ dig, att ju närmre sommaren vi kommer, desto mer börjar den ovissa osäkerheten för många som inte har någon aning om hur denna sommar kan urarta. Vad dom är fullt medvetna om, är att det alltid sker på sommaren.
Faktum är att sommarlovet för vissa barn och ungdomar i Sverige innebär att dom mot sin egen vilja gifts bort och det är nu förberedelserna pågår. Semester resan till hemlandet kan sluta i en katastrof då barn/ungdomarna försätts i en situation dom inte kan säga nej till. Varför? För familjen alltid vet bäst?
2009 kom Ungdomsstyrelsen ut med en rapport – Gift mot sin vilja – där man gjorde en bedömning att cirka 70 000 unga har ett begränsat val i förhållande till äktenskap och val av partner. 8 500 av dessa unga känner sig direkt oroliga för att inte själva få välja vem de ska gifta sig med.
Det är inte Ungdomsstyrelsens hårda fakta som skrämmer mig att verkligheten ser ut som den gör. Utan det är min egen resa under hela 2011-2012 då jag träffa över 100.000 ungdomar som gjort mig alldeles lamslagen, alla mail och facebook meddelanden. Barn, pojkar som flickor som lever under förtryck, krav och tvång. Barn som lärt sig underminera sina önskemål för familjens välvilja. Men när dom väl försöker bryta sig loss, vem finns där då att hjälpa dem?
Den 23 maj var det återigen dags för en manifestation för att hedra ytterligare en mördad flicka. Maria Barin Aydin 19år gammal, dödades av sin egen bror. Media går igång. Jakten på terrorn börjar! Nu ska rättvisa skipas. Vems fel var det? Mamman? Pappan? Brodern som utförde dådet? Så fort domen är lagd på den skyldige, ja då har vi löst ”problemet” !
Men, upprepar vi samma misstag där vi lägger all fokus på att leta förövarna och sedan lägger allt på hyllan och går vidare med våra liv. Tillbaka till dom fantastiska väderprognoserna och den Svenska sommaren?
Återigen, repetition och åter repetition av misstag vi gör. Har alla svenska flickor och pojkar dött i förgäves. Har vi glömt bort Abbas som torterades ihjäl? Har vi glömt Fadime som sköts ihjäl, har vi glömt Pela, Sara, Jian?! Har vi inte lärt oss nått?
Dom största förövarna är Vi.
För är Vi inte en del av lösningen, så är vi en del av problemet.
Jag, Jag kommer aldrig att glömma. Framför allt inte Maria. Hon var en av ungdomarna som grät över min axel. Sorgen den kommer aldrig att försvinna. Maria finns inte här längre. Men hon gav mig något. En gnista hopp om att det finns möjlighet att vi ska kunna förstå oss på den här problematiken. Att vi måste se detta som en sjukdom, en ”utdöende art”. Med information, kunskap, assimilation och integration kan vi likväl komma över det som vi gjorde när Sverige gick från bondesamhälle till industrisamhälle.
Njut av sommaren, men, glöm aldrig bort!
Nu ja….dags att öppna ögonen.
Arkan Asaad, författare och skribent

